Lay me down on a bed of roses
För två år sedan hände något ofattbart. Jag skrev ett inlägg då, ett inlägg som ni kan läsa här (Inte grammatikaliskt rätt, inte så som jag hade skrivit idag. Men det är kanske förståeligt). Då skrev jag att jag inte kunde förstå det ännu men att jag skulle göra det snart. Detta snart har ännu inte korsat min väg. Det kommer, med det tar tid.
Saknade vän, du var som en storasyster för mig. Nästan varje dag är det något som påminner om dig i min vardag. Speciellt muminmuggar och dylika grejjer. Mitt köksbord, stolarna men också minnen av våra konversationer. Tankarna för dina närmaste finns här ikväll. Saknade ängel ♥
Den här låten började jag lyssna på då. Ännu idag ligger den mig lika varmt om hjärtat som då. ♥